ja.. 100 000 känslor som trängs nu kan jag tala om. Hade egentligen bara velat hoppa rundor och ätit mjukglass på torget och varit på dejt och köpt nya skor och 32 andra saker.

Men vad gör jag? Jo, jag sitter inne, fastän det är fint väder, och pluggar och lyssnar på musik. 

Google was my friend yesterday. Har ju som bekant ont i ryggen, visade sig att jag har en låsning och måste gå till en kiropraktor. Tydligen är låsningar i ryggen mellan skulderbladen rätt vanligt bland kvinnor med stillasittande jobb eller folk som använder laptop. Och jag tillhör ju båda riskgrupperna, så det är ju inte mer än självklart att man får det. ;)  Mamma skulle kolla upp det med mitt försäkringsbolag, så slipper jag betala för skiten! Kostar ju en del att gå till en kiropraktor... Och jag kan inte grejja det själv heller.. Surt!

Var iallafall ute och sprang igår. Jag har plötsligt blivit en friskus! :P Hade mobilen med mig, och enligt den sprang jag 3 km allt som allt. Sen kanske inte den är jättemycket att lita på, men jag sprang fan så mkt mer än jag trodde att jag kunde. Det är fan tufft. Och snart är det upp till bevis, för den 5/5 är det vårruset. Frågan är hur fan jag ska kunna kombinera tentaplugg, hemtentaskrivande OCH träning inför det... Men jag får väl skita i att jobba.. Tentaplugg på morgonen, springa på lunchen och hemtentaskrivande på eftermiddagen. Låter egentligen rätt bra. :D

Well well... SKa väl göra nått nyttigt.. frågan är vad.. ;)

Har sån gudomlig träningsvärk sen igår. I magen av alla ställen. Inte helt ovälkommet iofs, men ändå... :P

Pösshaj!

Sveriges nya skylt vid riksgränsen:

Välkommen till Sverige - Dårhuset där man tillåter djursex, luciatåg med barn för intagna pedofiler, anser att mördare inte psykiskt sjuka, samt ökar invandringen trots en ökande arbetslöshet. Men fan ta dig om du laddar ner upphovsrättsskyddat material eller kör 3 km/h för fort med bilen.

Enjoy your stay!

Mitt inlägg i debatten angående fildelning. 

Nu ska jag kolla på Lejonkungen 3, självklart nedtankad frå The PirateBay! :D

Damm didi daaamm! :D

Klockan är inte allt för mycket och jag är uppe ur sängen. Det är faktiskt kopiöst duktigt! :D

Tanken var väl egentligen att jag skulle befinna mig i skogen med träningskläder på vid denna tiden, men man får vara glad gör det lilla. Har iallafall joggingbrallor på mig. :P

Ska köra hem till mamma efter frukost och hämta/lämna tvätt och sådär. tänkte eventuellt hämta min cykel (cyklen, cykelen, cykeln?). Det är sjukt jobbigt att antingen ta bilen eller behöva gå när man ska nånstans. Tar ju nästan en timme att gå in till stan. Visst, man får motion, men det är så satans tidsödande! 

I eftermiddag är det plugg som gäller. Organisationskultur och makt. Heja! Är rätt intressant, men det är nog för att det har mkt med sociologi att göra. Och det är sjukt intressant! :D -längta-

Well well.. notning new... Snackade med Heidi angående piercing, och nu är jag mer eller mindre tvingad. Får se bara när jag ska.. Efter tentan hade varit bra kanske, ifall jag typ dör av att det gör ont så har jag iallafall gjort tentan. Å andra sidan blir det lite dumt, göra piercing i maj kanske inte är det smartaste? Fast 1-2 veckor lär ju knappast spela nån roll...

Men nu är det frukost som gäller. 2 lingongrova med räkost och ett glas äppel-juice (äpple?). Mums! :D

Pöss haj!

Jag är så fruktansvärt uttråkad!!

Har pluggat idag en stund, men det var så sjukt tråkigt, dessutom jobbigt när man verken fattar PPT-slides, anteckningar eller det som står i boken. Och att googla arbetsvetenskap är inte det lättaste. Allting är på engelska.. :(

Ryggen/nacken är iofs bättre idag, men inte bra.. Blir värre och värre ju längre dagen går har jag märkt.. På morgonen är det lixom inga problem, men just nu kan jag knappt röra mig. Kan inte röra huvudet i sidled överhuvudtaget.. Återstår att se om det blir nån träning imorgon.. 

Dessutom har jag antingen pollenallegi eller en förskylning. Kan knappt andas, bara snorar och är täppt i näsan. uuuh!! :(

Var med Anneli på eurostop idag. Skulle shoppa lite tyckte jag.. Men hittade absolut ingenting. Köpte hårfärg iallafall. Var faktiskt lättare än jag trodde att färga det själv. Alltid haft hjälp innan, men vad ska man med det egentligen. ;)

SOm sagt.. Är så sjukt uttråkad. Vill göra en massa förändringar. Allting är så tråkigt, och jag känner mig så tråkig. Funderar på en navel-piercing, men jag vet inte... Gör säkert ohyggligt ont. :( Sen är ju inte jag lika smal som Heidi Klum, så vette fan om det blir snyggt på mig...

Tänkte eventuellt klippa mig imorgon oxå, men samtidigt så kan det ju lika gärna vänta...  Svårt att byta frisyr lite sådär bara... Och håret är så otroligt långt och svårjobbat. Vore skönt att snagga av allting.

Men shoppa och plugga är nog den planen för imorgon som gäller.. Eventuellt träna, men jag vet inte hur ryggen mår. Får nog ringa vårdcentralen på måndag och kolla upp det här.. Skulle bli frisk på 1-2 veckor, men nu har det gått 3 och jag är nästan värre... :(

Vet att jag kanske upprepar mig.. men jag var nog tröttare än jag trodde. :(

Well well.. Night night!

"Spelar inte längre någon roll, jag orkar inte slåss, det är bortom min kontroll. Du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd. En sista gnista hopp var att synas att bli sedd. Jag glömmer bort att andras, för sex musik och våld var det vackraste som hänt mig sen själen min blev såld. Att synas utan att verka ser enkelt ut på håll, men jag lever på impuls nu, via fjärrkontroll."

Egentligen vet jag inte varför jag är så ledsen. Inte riktigt likt mig. Visst är jag stundtals en tragisk person, och det vet de personerna som står mig närmast.. De kan även se det...  Men jag har ingen koll längre. Och tyvärr vet jag allt för väl åt vilket håll detta kommer leda. 

Jag mår bra. Mycket bättre än vad jag borde. Men mit gift är ångesten. Tragisk man är egentligen, men jag tror att anledningen till att jag krånglar till det så jävligt för mig är att jag mår så jävla bra när jag mår dåligt. Men jag ska banne mig inte sjunka så lågt att jag fysiskt skadar mig. Det är idiotiskt.

(vet inte varför jag ens skriver detta i ett publikt forum. jag måtte vara galen, men whatever. Couldnt care less)

Jag tror jag gråter för en massa orsaker idag... Ångest inför sommarjobbet, min vän som försvann, skolan som är så tråkig och jobbig, hela grejjen med Tobbe, ekonomin, att jag känner mig allmänt bortglömd och ensam och sist men inte minst gråter jag nog för allt tragiskt som händer runt omkring mig. Jag är så fruktansvärt ledsen, och jag vet att det är galet, men det känns som om allting är mitt fel.

Tillråga på allt är jag även hungrig och kissnödig. Jävla skitliv.

"Allt är inte bajs som glimmar." - tRisse (will never forgett you! <3)

Det känns som om jag har ungefär hela världen emot mig hela tiden. Ibland är det sjukt jobbigt, men det som inte dödar härdar. Detta året har jag stått ut med en jävla massa skit... Inbrott, kompisar som uppenbarligen inte är kompisar, känslor som krossas, hjärnskakning och sist men verkligen inte minst att en kompis har försvunnit. Det börjar sjunka in nu, men jag är för luddig i huvudet för att kunna tänka konkret på det..

Idag känns iallafall allting mycket bättre. Ser fram emot att bädda sängen, sätta iordning alla kuddarna i soffan (vilken idiot är det som flyttar på dom?!), och sen faktiskt börja plugga. Har fattat upplägget av delkursen nu, och det var fan på tiden med tanke på att det bara är 1 föreläsning kvar. JAg är sjukt seg...

Det känns lite som att alla tankar jag tänker har jag redan tänkt en gång. Och det gäller allt. Jag längtar verkligen till hösten så man kommer tillbaka till sociologin (eller iallafall lite) och får tänka på riktigt. Folk i min kurs (arbetsvetenskap) tror nog att jag är smått efterbliven, men egentligen är det jag som är smart. De kan inte sociologi och har ingen aning (knappt) vem Durkheim eller Weber var. När jag då på ett seminarie eller en diskussion hänvisar till dom, så se de ut som levande frågetecken. Får mig att känna mig jättedum, fastän jag är så himelens smart. :( 

Men jag bryr mig egentligen inte om det, inte om dom iallafall. Jag älskar min sociologi, och hoppas på att vinna pengar på triss (50.000 i månaden i 25 år, låter lagom) så jag kan plugga hela livet och kanske bli professor eller nått. Hade varit coolt som fan! :D

Well.. dags för frukost. bacon och ägg. Smaskens! :D

Hörs senare!

Det är vid sådanahär tidpunkter som man ångrar att man inte sa vad man tyckte om personen. Det är nu som man skäms för man tog allting förgivet. Det är nu man gråter för att man har förlorat en person som betydde mycket för en. Det är nu man helt tappar tilltron till rättvisan i livet.

Man kan nog säga att hon var en förebild, iallafall när man tänker tillbaka på det. Galen, vild, alltid glad, rolig, tempramentsfull och helt crazy. Men nu finns hon inte mer. Det är helt sjukt. Det går inte att beskriva... 

Trodde aldrig att jag skulle bli så ledsen av att en person jag inte har träffat de senaste åren (ca 5-6) försvann. Men det blev jag...

Fruktansvärt ledsen....

Känns chockartat och en stor del hopplöst. Ilska över att hon som ändå var "mitt i livet" försvann... Ilska över hur nått sånthär kunde hända.. Och sorg över vad världen och vi som är efterlämnade kommer sakna henne. 

Färgglad och sprallig är 2 ord som nog sätter pricken över i:et.. Iallafall i mina ögon. Är ledsen över att hon aldrig fick veta att hon var jävligt cool, och förmodligen min idol när jag var sådär 10-11 år... Tyvärr inte mycket att göra mer än att minnas allt det fina. Men det är oxå det som gör mig så ledsen. 

Levnadsglada och spralliga människor ska inte dö. Så är det bara..

Men jag hoppas hon får det bra i himlen.. För det är där hon passar. I himlen och dricka shrewdrivers och snacka skånska. Det är min bild iallafall.

Hoppas alla änglarna tar väl hand om henne... 

Finns så mkt att säga, men för mycket tårar som skymmer sikten. Jag orkar inte mer för tillfället.. kanske senare när det har sjunkit in... 

Hej!