Jag har alltid (relativt uttryckt) varit tillsammans med någon. Förhållandena har oftast varit dåliga för mig eller bara rent kassa. Jag ha ofta känt mig "fast" och att jag inte kan göra någonting åt situationen, vilket har orsakat en stor ångest. Det har känts som om jag har varit tvungen att bli omhändertagen av någon för att klara mig.

Nu känns det däremot som om jag har blivit "fri" för första gången på jävligt länge, och jag älskar den känslan. (dock gillar jag inte känslan av att ha sårat någon.)
Jag är mer vuxen och vågar göra saker som är helt självklara för andra, men som jag knappt vågat tänka på innan.

Jag har många rädslor. Story of my life. Jag har sjukt stor självbehärskning, nästan så att den är till nackdel för mig. Jag har många fobier och vanesätt som bottnar i tvångstankar (inga a-brunnar, kolla i skyltfönster så att ingen följer efter,  maniskt ha precis ordning på saker, vika godispapper etc.)

Jag är avundsjuk på alla vänner som släpper allt och åker iväg och bara tänker på sig själva. Tror ärligt att jag aldrig har gjort någonting som bottnar i vad bara jag vill... Jävla tragisk man är.

Man vill ta dagen som den kommer, men även planera framtiden. Detta går verkligen inte ihop. Vad är bäst? Gå på den dagliga känslan eller vad som är bäst om 10 år?

Eller ska man bara sluta tänka och analysera allting..? 

Tåls att tänkas på...

Over and out.. For now..

 

sarah

1 december 2008 17:38

Nilla du kommer o klara detta, det kommer gå bra ! :D

 

Heidi

11 januari 2009 15:06

Nej, jag bryr mig inte så himla mycke om va folk tycker faktiskt. Min familj såklart...men annars försöker jag göra va som e bäst för mig. Men jag vet, det e jättesvårt! Fan va läckert, har aldrig vatt nåns idol.. =)

Åh, den där socialt arbete grejen tror jag evelina skulle läsa åxå.
Jag hängde på lite på det där me långa namn. =) Jag ska läsa journalistik som profession å organisation. Men den e bara 7,5 så jag läser bara februari ut. Sen läser jag inget mer förrän till hösten igen. Ska bli så sköööönt! =)

http://heelia.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har starka funderingar på att lägga ner bloggen. Har ingenting att skriva längre... Det som jag behöver få ur mig snackar jag med min underbara sambo om, och resten.. jaa.. det är väl lite skitsamma egentligen. Och ärligt talat, vem vill läsa om ...

Träningsvärken sen första ridpasset för året sitter i. Jag är tokspänd inför redovisningen imorron, fastän jag kanske inte alls egentligen behöver... Jag är förbannat less på mina grannar som alltid är uppe snortidigt på morronen och för oväsen. Jag ...

Måndag igen och årets första ridpass är avklarat. Dock märks det ju rätt tydligt att man inte är så vältränad längre. men de ska vi snart råda bot på. :D Det jobbigaste med dagens ridpass var att jag inte har den fysiska styrkan att rida ordentligt l...

För alla som inte visste det så är det snö ute. Dock fattar jag inte alls hur man eventuellt hade kunnat missa det, men ändå... Det är helt sjukt hur mkt snö det är. Såhär mycket har det nog inte varit på flera år. Inte såhär års och verkligen inte s...

    Mark Bellison lever i en värld, precis lik den värld vi lever i, skillnaden är dock att ingen kan ljuga. Mark jobbar som manusskrivare/historienedskrivare på ett filmbolag som gör utbildande filmer (min översättning, på engelska: lecturing film...