Ibland kommer man till en punkt där man inser saker som man aldrig någonsin trodde att man skulle inse. Ibland kommer man till en punkt där man verkligen känner att det borde vara en punkt och nytt stycke. Visserligen är det svårt ibland att veta när det ska vara punkt, men förr eller senare så måste ju punkten komma. Hur lite man än vill. Något som däremot är en aning lättare är att börja ett nytt stycke efter punkten. Visserligen beror det till stor del på varför man satte punkten där man gjorde och vad det nya stycket ska handla om... Men fortfarande, ett nytt stycke är ett nytt stycke. Och oskrivna blad är någonting jag tycker är helt fantastiskt.

För ungefär för ett år sen satte jag en punkt. Visserligen velade jag både länge och väl med ifall det skulle vara en punkt eller ett komma eller vad det nu skulle vara. Dock ser jag nu såhär i efterhand, att det skulle nog varit ett utropstecken. Och ärligt talat kanske inte ett hade räckt heller. Men punkt blev det till slut, och det må låta hemskt, men det är nog ett av de bästa punkterna jag har satt i mitt liv. 

Stycket efter punkten var väldigt ostrukturerat. En massa hit och dit, med kopplingar i dåtid, framtid samt höger och vänster. Men efter en punkt, som jag inte visste om det skulle vara en punkt eller inte, är det nog inte så konstigt att nästa stycke blev som det blev. Till slut blev resultatet något sånär, och alla styckena efter punkten blev prydligt strukturerade, avhandlade och lagda på hyllan. 

Nu har jag kommit till ännu ett nytt stycke. Dock föregås inte detta stycket av en punkt, utan snarare ett streck, eller en pil. Det ena leder till det andra. Även om jag befarar att det nya stycket kommer bli oroligt och ostrukturerat till en början, hyser jag inga tvivel om att stycket kommer vara rimligt, logiskt och strukturerat i slutändan. Dock hoppas jag inte att jag någonsin ska behöva sätta en punkt till i mitt liv. Jag vill bara ha streck och pilar...

<3

Ännu ett avsnitt av Sune. Ingen som har tröttnat än? :P

Inte så många dagar kvar till jul minsann. Meningen är att jag ska ta jullov efter den 18:e, men nu börjar jag tvivla på att vi kommer hinna. Igår hade vi möte med kontaktpersonerna och de börjar ju inse att vi har rätt i vissa frågor, så det känns bra. Sen hade vi redovisning idag, typ av det vi har gjort såhär långt, inför hela klassen. Var lite nervöst, men det gick bra. Ser dock verkligen inte fram emot slutredovisningen av detta. Stå inför hela klassen OCH en massa uppdragsgivare och snacka i ca 30 min. Inte för att jag är rädd att de ska tycka att vi är dåliga, utan för att jag är rädd att inte kunna formulera mig och få ut det jag vill ha sagt. Men vi får väl öva en del, antar jag. Haha! -stå framför spegeln med hopprep-

Iallafall så hade vi handledarmöte oxå idag, och hon höll med om att det bara finns en teori vi kan använda och att vi kan gå in djupare i den. Och efter ett samtal med vår kontaktperson så fick jag en idé om att söka på tidigare forskning inom området, och jag hittade lite... Så det känns oxå bra. 

Annars är väl det mesta rätt bra egentligen. Hallen är omtapetserad, julprydnaderna är framme, kylen är full med mat, tvätthögen är inte så stor, det är nystädat i lägenheten och det mesta känns rätt lugnt... Är jätteskönt.

Dock verkar det som om jag håller på att bli förskyld eller nått (Jävla Heidi!), och jag är förbannat trött. Vi ska inte vara i skolan förren 12 imorgon, för både jag och Hasbije MÅSTE sova. Men nu är det mat. Jag ska göra potatismos. :)

Hejsvejs i lingonskogen