Helgen har spenderats hos Fredde i skåne. Har varit en helt underbar helg rent relations och kärleksmässigt. Och det känns som om jag verklgien har laddat batterierna inför denna veckan som kommer. 

För den energin jag har nu är på väg att verkligen försvinna på grund av allt jävla krångel med vårt jävla projekt. Visserligen kommer vi säkert kunna klara av uppgiften iallafall, och merarbetet kanske inte blir så mkt.. men just nu har vi ingen koll känns det som.. och det suger.

Dessutom har jag pms, är trött, stort behov av nya skor, klippa håret och sätta tassar på mitt soffbord som har glappat sen i februari.

Tycker tiden går både förjävla fort men ändå satans så långsamt. är stressad för skolan och vill bara att tiden ska gå fort så jag kan grejja med det, men om tiden går för fort så kommer vi ju inte hinna heller... Och som vanligt ska allting krångla så förbannat!!!

är väl mest allmänt frustrerad över världen och mig själv. Är livrädd för vad läkaren ska ringa och säga på tisdag när proverna har kommit tillbaka, är smått hysterisk över skolan och är samtidigt så kluven vad gäller distansförhållande. Är så jobbigt att han är så långt bort.. men samtidigt vet jag ju att det kommer att bli kalasbra i slutändan. Om jag bara kan sluta vara så förbannat trött hela tiden kommer det bli bra... det hoppas jag innerligt... Frågan är bara vad läkaren säger på tisdag...

Fuck.