Jag har precis kollat på den nya serien på tv4, Inlåst. Den handlar om ett antal killar i övre tonåren som har begått flera kriminella handlingar och blivit dömda för det. Det som killarna har gemensamt är att de inte har suttit i fängelse tidigare. Programmet går ut på att killarna ska vara inlåsta i fängelse (inte ett riktigt, men så riktigt det kan bli) i 12 dagar tillsammans med fd. yrkeskriminella män. I första avsnittet får man bara veta vilka killarna är men inte så mycket mer, som vilka brott som begåtts, hur deras familjekonstalationer ser ut, bakgrund mm...

Ur ett sociologiskt synsätt så är detta bland det bästa jag har sett. Blev helt fascinerad av hur de "tuffa" killarna (födda runt 92-93) bröt ihop totalt och grät efter mamma på nätterna. Samma kille som har kallat sin egen mamma fitta och hora och har slagit henne och tagit strypgrepp, sitter på den tredje natten och gråter och vill hem. För hem får killarna åka om de och fängelseledningen anser att de inte klarar pressen. 

Dock tror inte jag att det hjälper killarna ett dugg att de har den valmöjligheten. Det är förmodligen där, i valet, som det har brustit första gången när de hamnade i skiten. Barn kan inte välja rätt och därför ska de inte välja själva. En kille åkte hem i första programmet för att han saknade sin familj. Är det nån som överhuvudtaget tror att han kommer att klara livet om han hela tiden ska ge upp, sluta och välja fritt själv efter eget sinne? 

Bland de killarna som var med här tror jag att mycket fel ligger i att de är bortskämda. Vad man såg i klippen från hemmiljön (även om det kanske var fejk) verkade mammorna (för det var nästan bara ensamstående mammor, vad jag fattade det som) ha en bra ekonomi och en stabil miljö för sina söner. Det verkar snarare som (iaf min teori) att mammorna kompenserar bristen på en manlig förebild i hemmet genom att inte dra gränser. Sönerna vet då inte vad som är rätt eller fel, eftersom de inte har fått det hemifrån, och ser alltså inte det felaktiga i handlingar som misshandel, stöld etc. 

Kan ju klart även vara så att den enda gången som barnen överhuvudtaget har fått nån sorts uppmärksamhet är när de har begått nått fruktansvärt brott, som grov misshandel. All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet?

Men allvarligt talat så ska det blir riktigt spännande och se vad det blir av projektet. Förhoppningsvis lär de sig nånting av det och slutar med kriminella aktiviteter. Dock, som faktiskt inte påpekades i programmet, finns det en katastrofalt stor miss i hur det ska bli när pojkarna väl kommer ut.

I fängelset har de rutiner; äta, jobba, sova, fritid, dusch etc på bestämda tider. När de kommer ut befinner de sig i en frihet där allting är möjligt, vilket oxå innebär att de lätt kan återgå till gamla kompisar och beteende.

Inte för att jag har läst någon kriminologi i större utsträckning, men det största felet inom kriminalvården ligger nog där. Hur ska det gå när de kommer ut ur fängelset? Det kanske fungerar om man har suttit i 6 månader, men 10-15 år? Hur i helvete hade de tänkt att det skulle fungera?

Jag väntar iallafall med spänning på att tv4, eller nån annan kanal för den delen ska göra om samma program fast med tjejer som har hamnat i kriminalitet. Den jämförelsen hade man lätt kunnat skriva en uppsats om! 

Live long and prosper!

Egentligen är jag lite emot att man bara har en månad om året som man uppmärksammar en fruktansvärd sjukdom som drabbar väldigt många kvinnor. Den drabbar gammal och ung, rik och fattig, svart och vit, ensamstående som gifta. Alla kvinnor som drabbas är mammor, mormödrar, fastrar, mostrar, systrar, farmödrar, döttrar, flickvänner eller vänner. Och tyvärr kan jag nog med all säkerhet säga att om du slipper undan så drabbar det någon i din närhet. 

Jag har sett det på nära håll. Dock var jag inte så gammal då. Men jag tror ärligt inte jag ens skulle önska min värsta fiende att få det. 

I de allra flesta fall av annan cancer (iallafall enligt min deffinition) så sitter cancern inuti kroppen och efter en operation (om man nu gör en) behöver inte direkt synas. Men med bröstcancer är det helt annorlunda. Tänk själva att åka till stranden en fin sommardag, men nått saknas innanför bh:n. Skulle man ens våga ta av sig?

Visserligen borde man inte tänka så.. Men cancer och speciellt sånt som syns är lite skämmigt, lite tabu. Man är inte som man "ska" längre.

Dock tror jag knappast att det egentligen är nån som dömer en kvinna som har genomgått ett sånt helvete som cancer förmodligen är. Oavsett om cancern är i örat, bröstet eller i livmoderhalsen. Cancer är fruktansvärt hemskt i alla dess former och det är bara genom mer forskning som man egentligen kan förstå och förhindra att så många blir drabbade i framtiden. Och ni som säger att bidrag inte hjälper, shut the fuck up! För ca 20 år sen var dödligheten bland barn med leukemi jättehög. En diagnos då innebar nästan säker död. Idag överlever ca 90 % av alla drabbade. Och det är tack vare att man har haft tillräckligt med pengar för att forska om sjukdomen.

Jag stödjer bröstcancerfonden varje år med att köpa ett rosa band. Jag ser det som en billig livförsäkring då jag inte har några större förhoppningar om att klara mig undan bröstcancern. Och som det lyder: Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi går ihop och skänker 20 kr allihopa i Sverige blir det ett antal miljoner som kommer att användas till något som vi själva kan ha utdelning för senare i livet. Antingen det drabbar oss eller anhöriga. 

Tänk på det när ni funderar på att skänka pengar nästa gång. Skit i röda korset och amnesty, de hjälper inte dig när du har det svårt!

Live long and prosper. 

Många har tjatat på mig om den nya, fräscha, balla, romantiska och verklighetstrogna vampyrfilmen Twilight. Jag anade ugglor i fårakläder och såg därför varken den på bio, tankade hem den eller hyrt på videomix. Dock hade Razz fått låna denna underbara filmen från en kompis (självklart tjej) och "tvingade" mig att se den igår.

Jag tänker rada upp några exempel på varför man inte behöver slösa bort 117 minuter av sin tid med att behöva se skiten:

1) Min generation som under 90-talets eftermiddagar har följt Buffys äventyr med Angel och andra SNYGGA vampyrer vet att vissa regler är "riktiga" och andra är bara gay. Exempelvis ska inte en vampyr synas i speglar, vilket de gör i Twiligt i fightingscenen i balettstudion (var det bara jag som hoppades att båda skulle dö då?). Vampyrer får heller inte komma in i ett hus eller någons residens utan tillåtelse, detta vet man om man har sett "Buffy och vampyrerna" och "Låt den rätte komma in". Vad gör då Edward Cullen? Jo, han förföljer den stackars kåta flickstackarn i hennes sovrum. BIG NO NO!!! Om man ska producera en vampyrfilm för att romantisera vampyrismen kan man väl för i helvete hålla sig till enkla regler! Och vampyrer kan INTE FLYGA!!! Lär er!

2)  Skådespelarna spelar att vara typ 15 och 17 år gamla. De går på High school i en liiiten pyttestad i Usa. Hur stora är oddsen att en ny tjej skulle kunna komma in i den miljön och få umgås med de "coola" kidsen och sen få en dejt med den "snyggaste" killen på skolan som iiiingen annan ens har fått titta på? Nä, just det. None so freeking ever!!!

3) What't the deal with Edward Cullen?! Han ser ut som om han knappt sett solen på bild ens, plockat ögonbrynen vet han nog inte ens hur man kan stava till och håret ska vi inte tala om. Hade man inte vetat bättre hade man kunnat tro att han är den uppvuxna lill-killen i Jurassic Park från -93 som blev elektrifierad av T-rex-stängslet. Likblek med grisögon och ett hår som  pekar åt alla håll. Hade de inte råd med styleister i filmteamet? Nä. Ska man ha en snygg vampyr så får man väl för fan ta och välja en snygg skådespelare. Jag hoppades att han bara skulle dö.

4) What's the deal with Bella?! Bella är alltså en tjej som kommit från storstaden till den lilla byn. Hon har inga problem med detta alls. Alla accepterar henne och allt är frid och fröjd. Sen blir hon "räddad" (hade det varit jag hade jag hellre dött än pussat på honom, blä!) av Edward och blir givetvis helt blixtkär. GAH! För det första är det inte kärlek, det är endast en slags tilldragelse till sin "hero" vilket man lär sig allt om i första avsnittet av "Royal pains" och för det andra så är hon ju knappt pott-tränad. Va fan vet hon om kärlek? Eller var hon en riktig slampa i Phoenix och knullade runt med alla och ville nu ta det lugnt och ha ett romantiskt familjeliv med en ful vampyr som hon inte kan ligga med? 

Och vad var hennes jävla problem i sjuksängen då? Lixom, "dont ever say that again, that you're gonna leave me...". Enligt mina erfarenheter så säger man alltid det till den första kärleken, men eftersom den ALDRIG håller förutom för de som är gifta på 30-talet och i Disney-filmer så är det skitsamma eftersom han ändå lämnar och man kan bli minst lika lycklig med 5:e som 31:e kärleken. Satans va jag stör mig!!! 

5) Behöver jag ens en till anledning..? Njaa, ska iallafall komma med nått konstruktivt. Filmen hade kunnat fungera med en liknande story, men då i tv-serieformat. Dock riskerar man kanske en långkörare i Smallville-stil med bara fula skådespelare och ett tunt manus. Men! HAde Twiligt varit en tv-serie där man på djupet kunde gå in på fejden mellan varulvarna och vampyrerna, lärde känna karaktärerna bättre, fått veta mer om Edward liv och om den komplicerade relationen mellan Bella och hennes farsa hade jag iallafall suttit klistrad. Dock kräver jag att de bytar Robert Pattinson mot någon jävligt mycket snyggare. Har dock inga bra exempel, tyvärr...

Sammanfattningsvis kan man ju säga att har du tragglat igenom detta inlägget behöver du ju knappast slösa mer tid med att se en skitfilm som inte är konsekvent, som har direkt dåligt skådespeleri och är psykologiskt outvecklad. Och glöm att den är romantisk, den är snarare tragisk. Inte konstigt att vi har en massa emos med separationsångest i landet när det är detta de matas med! 

Jag, som precis alla andra, ställer nog den frågan precis varje dag. Bor man ensam orkar man ju inte heller laga riktig mat 2 gånger om dagen vilket leder till att när man väl gör nått ska det gå snabbt, inte ta längre tid att göra många portioner, enkla ingredienser, nyttigt och gott.

För att få lite inspiration inför veckans matlagning googlade jag på "veckorecept", dvs. 5 recept på olika mat. Dock är det helt otroligt hur fruktansvärt svårt det är att hitta recept på mat som är ätbar. Alltså, recept som innehåller saker man vanligtvis har hemma, som inte verkar helt jätteudda, som är billigt och går relativt fort. Och inte "Avokadocouscous med baconlindad kycklingfilé och bönsallad". Vem fan äter det en vanlig måndag när man precis har kommit hem från jobbet, är trött och bara vill slänga sig i soffan och glo på tv..?

Jag lagar inte mat så ofta. Tycker att det är ganska roligt iofs, men det tar väldigt lång tid. Men när jag väl ställer mig och gör mat blir det ofta nått lite "mer". Exempelvis blir det ungsbakade grönsaker och fläskkotlett med bearnaisesås ikväll. Och visst låter det lika fancy som det jag nämde innan, men det är riktigt enkelt! Och väldigt gott! 

Men, för att hjälpa alla fattiga (ekonomiska), personer med lite tid och än mindre fantasi har tanken slagit mig om att jag kanske skulle börja matblogga lite.. Iallafall nån eller några dagar i veckan. Har faktiskt en massa recept att bjuda på och skriva ner. Kanske blir en hit...

Har även kommit fram till att jag inte behöver gifta mig med en kock, jag kan laga mat själv. Dock får man ju ta vad man får. Och så länge jag får den jag vill ha så kan jag gärna stå ut med att inte laga mat och bara stå och diska. No problems at all! :D

Well! Smell you later!

Jag har kommit på att drömjobbet för alla ungdomar födda på 80-talet eller senare vore att vara "journalist" på aftonhoran. Tänk att få betalt för att surfa på Youtube, vara inloggad på Facebook och då och då checka in svallertråden på Flashback.info. Fatta glassigt jobb!

Det är ju lixom ungefär det man gör på fritiden, och att skriva nån löjlig artikel om hon den fula bruden i apolivas reklam eller vilka grupper som har växt sig störst denna veckan på facebook kan knappast klassas som riktig journalistik. Inte undra på att befolkningen blir allt dummare och att våra stackars pensionärer inte fattar ett jota. I deras huvud är ju en dator ungfär lika stor som en normal traktor (och låter lika mkt...).

En sak kan jag bara inte fatta... Jag antar att större delen av de som kollar nyheterna på internet är så pass smarta att de vet hur man kollar på youtube-klipp etc, och då har de därmed redan sett "dödsdanserna" i Let's dance (som vi kan tacka gud för att det inte sänds nu) eller "nakenkupperna" i diverse tv-program. Och eftersom det finns vissa sidor på internet som bara listar "bra" youtube-klipp så är de flesta riktigt roliga och intressanta klipp sjukt svåra att missa. 

Ärligt talat kan jag bara innerligt hoppas att det är praoelever som har uppgifterna att vara nöjesreporter på aftonhoran. Jag skulle skämts ögonen ur mig om jag gick ut journalisthögskolan, anställd på aftonhoran och sen fick skriva nått löjligt repotage om en katt (i england, FFS!!!) som har åkt buss ett par timmar om dagen under tid, eller hur stor gruppen på facebook är som hatar bruden i apoliva-reklamen. Tänk att behöva skriva sån skit och sen skriva under med sitt egna namn och använda den lönen till att betala en hög studieskuld från en ubildning från vilken man inte använder sin kompetens i jobbet. Nä fy fan!!

Over and out!

Det är helt otroligt hur satans tråkigt man kan ha. Regnet öser ner ute, och jag ska börja jobba kl 15. Finns fan ingenting att göra. Kallt som i en isbjörnsröv är det oxå. Vart tog sommaren vägen??

Har testat på sims 3 nu.. Vill ju inte såga det allt för mkt, eftersom jag fick det av fredde.. men fasen va många dumma grejjer de har lagt in och ändrat på!!! Jag förväntade mig inte alls mkt av spelet, men jag har ärligt talat inte saknat funktionen att besöka andra kvarter i de andra spelen. Man har ju kunnat det, om än lite begränsat... Men att alla menyerna är ändrade, och de har lixom ändrat hela menysystemet hur man tar sig fram och tillbaka är jättedumt. KOmmer ju ta svinigt lång tid att sätta sig in i det. Visserligen är det nytt, men då.. Men själva menyerna i spel-läget, ex behoven är redigerade.. ex finns inte behov som "rum" kvar. och det verkar inte direkt som om det är ersatt med nått annat heller.. mkt knas..

Det som stör mig mest är alltså oöverskådliga menyer, knappar som man inte vet vad de betyder och knappar som antingen gör att datorn sprängs (typ) eller som har riktigt onödiga fuktioner. Kanske spelet lite är gjort för laptop-användare utan mus, för det finns en "vinkla kameran"-knapp, som är irriterande, felplacerad och riktigt dålig! Gör om gör rätt!!!

Dessutom är hela "skapa sim"-grejjen helt muppad. Rent logiskt så ska man skapa kroppen först, sen huvud/hår/smink och sen kläder och sist egenskaper. Så tänker inte skaparna i Silicon Valley (antar att det är gjort där), utan nu gör man först kroppen, sen kläderna, egenskaperna och sen huvudet, typ.. Blir ju heeelt gaalet!! Man måste ju bygga från grunden!

Saker som är bra med spelet är att de har gjort själva byggandet av simmar, möbler och hus lite roligare eftersom man kan designa allt själv. Ex färg och mönster på kläder, golv, väggar, möbler, you name it. Kan ju dock säga att det nog kommer bli som alla andra sims till slut ändå, man använder sig av sina favoritmöbler och mönster, och sen får det vara bra med det. Oavsett om eldfärgat golv, knallrosa stolar och en grön sim går att ordna. 

Har dock inte spelat direkt mkt för jag blev så irriterad på de oöverskådliga menyerna. De borde ha nån sorts inställning så att man kan ha som i sims 1&2, typ som samma grejj som finns i windows "Klassiskt menysystem" eller vad det nu heter.

Det jag iallafall hann uppfatta om spelläget var att det blir roligare att lära känna nya simmar eftersom man efterhand får reda på deras egenskaper och liknande. Riktigt spännande och en bra grej. Sen får man upp ett eget fönster när man interagerar med andra simmar där det står hur bra progress man har. Det har jag faktiskt saknat i de andra spelen. 

En anna bra grejj är att behoven inte leker jojo hela tiden, de är mestadels bra. Sen verkar det inte som om de har "amitioner" hela tiden som i 2:an.. Men jag vet inte om jag har missuppfattat och inte heller om det är bra eller dåligt.

Att det inte finns ladd-tider är oxå bra. Men det hade fan inte varit fel med en strategi-guid, för spelet är satans så krångligt att komma igång med, allt på grund av konstiga sparar-grejjer och kassa menyer. usch!

Än så länge får spelet 2 av 5 toasters. Inte kanonkul.

Nu ska jag äta lunch! Puss och hej!

Idag fyller kronprinsessan viktoria år. Och jag kan inte bry mig mindre!

Igår jobbade jag 13-22, och det ska jag göra idag oxå. Fick faktiskt en liten smärre chock igår på jobbet. Anneli hade gett en heads-up, men jag tyckte det lät lite väl otroligt. Alla timanställda vårdbiträden inom hemvårdsförvaltningen ska sägas upp.  Det är en besparingsväg tydligen. Eftersom en avdelning på ett äldreboende läggs ner i och med "krisen så blir en massa fast-anställda arbetsplatslösa. Detta innebär att de måste jobba på andra ställen. Genom att fylla semestervik, sjukvik etc med personal som redan finns inom förvaltningen kommer det sparas en massa. Det låter onekligen som en väldigt bra idé, men det kommer nog inte att fungera. 

Turordningen går typ såhär: årsarbetare på arbetsplatsen, årsarbetare på en annan arbetsplats, timanställda undersköterskor, timanställda som håller på att utbilda sig till undersköterska, och sist (en stooor del) timanställda vårdbiträden, vi som inte har utbildning. Dock kan man bara räknas med där om man har en sjuhelvetes massa LAS-dagar.. Vilket jag inte har. Vilket då innebär för mig att jag måste klara mig på mitt csn, bara! Kan visserligen söka nått annat, men ändå..

Dock tror jag knappast att detta kommer att fungera i praktiken, då det finns alldeles för få utbildade timvikarier, och de andra kommer inte räcka till. På mitt jobb är den en enda vikarie som är utbildad, och det kommer nog bli ett helvete för henne, för antingen kommer hon jobba röven av sig, eller så kommer hon inte få jobb alls för att alla andra ska gå före. 

Jisses.. vad ska det bli av äldrevården?! 

Känns lite pissigt att man får kicken så, eftersom man har räknat med att kunna dryga ut kassan lite. Och framförallt ta ett vik eller så efter utbildningen, i väntan på nått annat, bättre, jobb. Jag får väl helt enkelt flytta till en annan kommun och se hur äldreomsorgen i halmstad bara blir sämre och sämre. Tror knappast Bäckagårds-skandalen (även om det kanske inte var så som det målades upp i tidningarna) är det sista Lex Sara som kommer ske i denna staden. 

Nu till en helt annan sak. Jag ska hänga med Heidi till Rhodos i mitten av augusti. Dock är ingenting klart, och jag vet ingenting.. men oavsett vad blir det nog sjukt roligt! :D

Over and out

säga vad man vill. Men idag är en sorgens dag. Kolsvart, nattsvart. Det som har hänt är fruktansvärt tragiskt. Helt fruktansvärt.Michael Jackson, the kig of pop lever inte längre. Är detta året då alla barndomsidoler försvinner? Är detta året då man är tvungen att växa upp?

Man må säga vad man vill om Jackson och hans levene, operationer och pedofilanklagelser. Men alla borde fan hålla med att genialiteten i musiken är enorm. Jag blir fruktansvärt imponerad och berör varje gång jag hör en låt, oavsett vilken det är. 

Man kanske inte ska säga att Jacksons död är lika stor som Elvis eller John Lennon, men det berör fruktansvärt många människor. Att han har gått bort är för mig otroligt, obegripligt och helt hemskt. Världen har mist ett musikalist geni, utan att uttrycka vår uppskattning medan han var i livet. Jag hopppas innerligt att Michael, vart han än nu må vara, ser ner på alla sina fans och fylls och förstår den kärlek som många världen över hyser för honom. Han är och förblir ett geni. Och en barndomsidol. Världen kommer inte vara sig lik.. verkligen inte.. :(

Skrev för nårra månader sen ett inlägg om Michael Jackson. Läs och begrunda, och se klippet. Och njut. 

http://nillaraff.bloggagratis.se/2008/11/21/1127338-the-king-of-pop/

Själv tycker jag att det är svårt att se nyheterna idag och lyssna på hans musik. Jag är kanske överkänslig och töntig, men jag blir alldeles rörd och bara ryser. Och jag blir så ledsen över vad som hänt. :( Usch.. det är surrealistiskt...

Avslutar med ett klipp som nog kan sammanfatta hans skandalomsusade liv. "They don't care about us". Och nej.. Ingen gav ett ruttet lingon för Jackson, ändå gav han allt. Det är beundransvärt. Och att alla hyllar honom idag kanske är lite skenheligt, men man saknar inte kossan förrens båset är tomt. Och tomt kommer det sannerligen att bli...