Nu har projektet äntligen löst sig och vi har ett ämne. Men jag är inte nöjd ändå. Snarare stressad som fan. Om 2,5 veckor ska projektplanen vara inlämnad, och vi har i nuläget typ ingenting att skriva ner. Känns riktigt jobbigt, och är sjutk stressande. Jag vill komma igång så fort som möjligt, men det är snudd på omöjligt att göra det när man inte vet nått eller kan nått... Hasbije, som jag skriver med är som tur är precis lika intresserad av ämnet som jag, och verkar vara ungefär på min nivå vad gäller planering, arbete etc. Så när vi väl kommer igång med att jobba så kommer allting nog bli kalasbra. 

Men stressad som jag är, speciellt med nya projekt och så, så vill jag göra nått nu, och inte vänta till fredag... Skitsvårt.

Är lite smått trött på mig själv, och kan inte alls slappna av för tillfället. Är lite som nån sorts panikattack, att blir det inte gjort nu så hinner vi aldrig och då dör vi.. typ.. Även om jag vet att ordbajseriet med inledning, syfte och mål går skitfort att skriva och att kontaktpersonen för vårt projekt kommer säkert vara jätteinvolverad och göra mycket åt oss och med oss så känns det ändå jättestressigt nu... 

Det jag vill göra är nått konkret, typ... inte sitta och läsa massa teorier och fakta och sådär.. det är drygt. dessutom går det inte alls att göra sånt när man är stressad och vill göra nått produktivt. 

Får väl öppna ett word-dokument och stressa av mig lite genom att försöka formulera lite mål och syfte.. Han presenterade projektet väldigt bra idag, så jag tror att jag fattar det mesta.. hehe!

Annars är det onsdag och det suger och jag har typ precis kommit till insikt om att jag inte kommer träffa Razz på riktigt lång tid och det suger ännu mer. Dock hade han fått tokspel på mig och min vilja att vara produktiv just nu. Men men.. ingenting är så bra för motivationen som riktig stress. Och aldrig är det ju så rent hos en student som veckan innan tentan. :P 

Städning är faktiskt en fruktansvärt bra avkoppling.

Live long and prosper.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har starka funderingar på att lägga ner bloggen. Har ingenting att skriva längre... Det som jag behöver få ur mig snackar jag med min underbara sambo om, och resten.. jaa.. det är väl lite skitsamma egentligen. Och ärligt talat, vem vill läsa om ...

Träningsvärken sen första ridpasset för året sitter i. Jag är tokspänd inför redovisningen imorron, fastän jag kanske inte alls egentligen behöver... Jag är förbannat less på mina grannar som alltid är uppe snortidigt på morronen och för oväsen. Jag ...

Måndag igen och årets första ridpass är avklarat. Dock märks det ju rätt tydligt att man inte är så vältränad längre. men de ska vi snart råda bot på. :D Det jobbigaste med dagens ridpass var att jag inte har den fysiska styrkan att rida ordentligt l...

För alla som inte visste det så är det snö ute. Dock fattar jag inte alls hur man eventuellt hade kunnat missa det, men ändå... Det är helt sjukt hur mkt snö det är. Såhär mycket har det nog inte varit på flera år. Inte såhär års och verkligen inte s...

    Mark Bellison lever i en värld, precis lik den värld vi lever i, skillnaden är dock att ingen kan ljuga. Mark jobbar som manusskrivare/historienedskrivare på ett filmbolag som gör utbildande filmer (min översättning, på engelska: lecturing film...